Dag Sandahls blogg blir nästa bloggtips. Han skriver smålustigt, kunnigt och en aning elakt om kyrkan. Kyrklig rostning så där på gränsen.
Får slänga in två citat från bloggen.
#1:
" Allan Johansson har en liten kravlista inför kyrkovalet. Alla som ställer upp i kyrkovalet bör redovisa sina värderingar "i grundläggande frågor som kärlek, demokrati, frihet, jämlikhet och solidaritet". De röstande kan rösta på (S) i Södermöre "för att förena kyrkans bästa kulturarv med en modern och framtidsinriktad verksamhet som utgår från alla människors likvärdighet och frihet till olikhet." Behövs det verkligen en kyrka för den sakens skull? För vart tog det där med Jesus, Skrift, Sakrament och en del annat smått och gott vägen?
Nå, jag är kandidat i kyrkovalet. Låt mig deklarera var jag står: Jag är emot kärlek - till exempel kärleken till pengar för den är roten till allt ont. Jag är emot demokrati - nämligen den demokrati som inte satt upp gränser för sig. Jag godtar inte att man fattar demokratiska beslut om vilken färg som är vackrast, t ex. Jag är emot frihet - nämligen friheten att skoningslöst berika sig på andra. Jag är emot jämlikhet - nämligen den jämlikhet som beskrivs hos Orwell i boken Animal Farm och den demokrati som praktiserades i Sovjetunionen och jag är slutligen emot den solidaritet som blir gruppegoism. Jag gillar inte heller begreppet "alla människors likvärdighet" - för det är något annat än att tala om "alla människors lika värde". På norra Öland är Niklas och jag inte likvädiga. Niklas är läkare och mycket mer värdefull än jag när människor blir sjuka och måste söka läkare. Jag kan inte konkurrera. Men handlar det om förlåtelse från Gud, är det mig man ska söka. "
#2:
" Annars läser jag Dagens Nyheters ledare idag. Ryggrad och konsekvens tycks det vara att fundera över sin framtid - vilket i klartext betyder att sådana somm jag borde lämna Svenska kyrkan. Det kan man tänka sig - om man nämligen driver tanken att alla sossar efter valförlusten 2006 borde emigrerat. Annars kan man lugnt betrakta Svenska kyrkan som sitt andliga hem, fundera över hur vi växer samman med Kyrkan genom gudstjänst och en del annat som DN:s ledarskribent nog inte delar med oss andra. Kyrkan är ingen förening, ingen åsiktsgemenskap men väl en organism och en insiktsgemenskap. Jag hör hemma i Svenska kyrkan. Jag gör det mycket mer handfast än de flesta av mina kritiker. Det är det bisarra förhållandet. "
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar